Prolog:
"Med Godmorgon Fröken vill jag ge läraren röst i det offentliga samtalet" Med boken som inspiration skrev jag "Hej Fröken", som är mitt inlägg i debatten om läraren i det ofentliga samtalet.

"Skolans viktigaste upgift är att lära eleverna tänka" står det någonstans i boken.

En bok ska vara precis så lätt att den lyckas med detsamma. "Jennifer Lopez är en ganska stadig kvinna, med bakdel, men formen" sade radion under läsningen i bakgrunden, medan jag läste. Denna bok är den första i kurslitteratursvängen som jag läst med både behållning och fått mig att tänka. Relativt - det var ett annat ord som fastnade.

"Ledare för relativt stora grupper" (sid 11). Stora till växten? Män/kvinnor i skolan? Rektorer med inflytande = män? Visst, jag driver ifrågasättandet till dess ytterligheter. Och det är möjligheten till detta som är i denna bok min behållning. Flygplanshistorien i början av boken (sid 11-13), som Molloy ofta knyter an till är både intressant och korrekt tolkad. Okunnighet är anledningen till mannens nedvärderande syn, något han dock erhållit - hur? Denna bok innehåller mycket intressant och tankeväckande.

"Aristoteles ansåg att mannen var den fullkomliga varelsen." (sid 72) Jag var väldans förtjust i denna mening och läste glatt upp den för även min fru. Hon förstod inte poängen. Men hon var kanske inte tillräckligt skolad i vem Aristoteles var. Fast hon var ju inte man heller...

"parantes kring män beroende på att de är sparsamt förekommande" (sid 7) Men är det av fri vilja. Läste i tidningen att främsta argumentet män anger för att inte arbeta som lärare är den låga lönen.

";hur orkade hon vara läkare, barnmorska, präst, sömmerska, kokfru, värdinna, verktygsuppköpare och slaktarbiträde." (sid 111)
Detta ingav mig en nyttig föreställning. Men inte som tänkt, att den stackars lärarinnan slavade då folket i byn fick lust att plåga henne. Utan snarare att hon både var uppskattad, kunnig och att om hon tog marknadsmässig lön troligen var den rikaste kvinnan i byn!

"Yrkeslegitimation saknas. Medan ingen av oss på allvar skulle vikariera som tandläkare..." (sid 129)
Det är precis i detta avseende som Molloys bok anser jag har sin största brist. Den refererar till kunnighet som tidigare var faktisk. Bara lärare kunde läsa, skriva, räkna bra, medan övriga i samhället saknade denna kunskap. Idag finns inget hos lärarnas ämneskunskaper som överträffas av exempelvis högskolestudenter i matematik. Det är bristen att påvisa de didaktiska ämneskunskaperna som gjort att att läraryrket stagnerat.
Ingen tandläkare har blivit tandläkare, utan att ha lärt sig yrket. Det är då en tandläkarlärare som redan kan yrket som lärt ut. Denne lärare borde ha gått igenom lärarhögskolan för att ha lärt sig korrekta sättet att lära ut yrket. Men vad jag förstår fungerar inte LHS så.

"Den rektor som menar att en utbildad lärare lika gärna kan ersättas av en f.d. elev, säger också en hel del som sin egen ambitionsnivå md den skola han/hon står chef för." (sid 130?)
En elev som med utmärkta betyg absolverat gymnasium, kanske högskola, hållit kurser för vuxna och ungdomar i data, schack, deltagit i idrottsaktiviteter som ledare kan troligen lära ut på ett utmärkt sätt till eleverna. Lärarkåren tycker jag ofta verkar naiv och tror att de har patent på att vara dukiga pedagoger. Utan att minnas att nästan alla människor är lärare i någon form ibland. Det som Molloy totalt missar är nämligen att läraryrket visst går att träna, men att LHS och lärarkåren vägrar erkänna detta utanför LHS murar. Det alltså denna intolerans, som även Molloy visar i boken som resulterar i bokens inledande flygsamtal.
Exklusiviteten i andra yrken, grundas på exakta prov. Civilingenjör motsvaras av kunskaper enligt specifika normer. I näringsliet har till och med företag skapat sina egna utbildningar. Jag har hört att Erikssons sammanlagda kursers studietimmar är större än Stockholms Universtitets. Därmed borde Erikssonanställda vara en återkommande elevbas på lärarhögskolan, för att tillägna sig kunskaperna i att lära på bästa sätt.
En tragik i hela boken är att man inte skiljer på skollärare och lärare. Relationen till lärandet som sådant och relationen till barn blir därmed ej åtskiljt. Barnpsykologi är relevant för småskolelärare och om småskolärarkunskaper innefattar detta ämne, skulle det ju betyda att småskolärare även hade psykologibehörighet?

"Det tycks ligga en sanning i påståendet att där kvinnor vinner inträde, försvinner männen." (sid 133)
Ett löjeväckande påstående tycker jag. Världen blir mer global och mer kunskapsorienterad. Det är alltid större skilnad mellan hjärna och kön.

"Lärarbrist avhjälpts av konsulter."
Konsulterna i skolorna tycks ha något att erbjuda. Istället för att klaga på att de inte erbjuder lärarexamen, bör man fråga sig - vad erbjuder har de att erbjuda som saknas hos skollärarinnorna?
Kunskap och erfarenheter från näringslivet. Detta i sig består dock oftast av det som är relevant i tiden och kanske saknas hos lärarna från lärarhögskolan. Sådant som är så nytt att det ännu inte hittat till skolorna.
Kunskap är makt och den smartaste bestämmer, både i klassrummet och världen.